Från då till oändligheten

Det jag nu ska dela i detta inlägg är den vackra berättelse, skriven likt en saga som jag fick uppläst av en klient vid vårt avslutande samtal efter 10 sessioner. En sann berättelse som handlar om hur våra samtal har hjälpt min klient att hitta hem till sig själv. Att få förtroendet att ta del av det allra innersta rummet hos en annan människa är stort och ett privilegium. Att sen förstå hur mycket våra möten har betytt och hur det har hjälpt denna unika individ framåt i livet är obeskrivligt. Jag är lika tacksam jag och att få arbeta som coach är verkligen ett winwin arbete där jag blir lika inspirerad av mina klienter som de av mig.

Jag är också så tacksam att jag får dela denna berättelse för det är mina klienter som bäst svarar på hur min vägledning och min och klientens samarbete kan leda till den positiva förändring som klienten önskar skapa i sitt liv. Och jag tror på delande. Ju mer vi vågar öppna oss och visa vår sårbarhet, desto mer växer vi som människor, kommer varandra närmre och förstår att vi inte är ensamma att känna, tänka och tycka som vi gör. Att våga visa sig sårbar är nyckeln till styrka.

”Att sitta inlåst i en bur, med tjocka järnpelare. Dörren är låst och nyckeln borttappad. Där inne sitter jag med min sorg, ångest och rädsla. Jag ser världen utanför, och livet som händer, utanför. Jag är så nära, så nära.

Och det enda som kan rädda mej är att någon människa förstår mitt behov av att bli frisläppt. Någon som ser att flickan i buren har otroligt mycket att bidra med i livet som händer. Denne någon behöver hitta nyckeln…

För mej var det pappa och Jenny…

Älskade pappa hittade till slut stigen som ledde till nyckeln, och när pappa inte kunde vandra stigen längre, så stod Jenny där och tog över. Nyckeln återfanns, men låset hade rostat och blivit skevt. Men tillsammans lyckades vi till slut att besegra låset. Jenny utifrån och jag inifrån. Vi tog varandras händer och Jenny sa:

– Kom, jag ska visa dig det vackra i livet!

Hon visade mej skog och sjö, himmel och hav. Drottningar och vänskap. Vi såg upp mot himlen och sa att där bor våra själavänner och änglar. Vi vandrade fram och var glada och människor som vi passerade blev glada när vi kom. På vägen mötte vi andra själar som förstod vad som gjorde oss glada. Dem tog vi till oss och vi började dela kunskap, tankar och glädje med dessa likasinnade. Och så plötsligt en dag så insåg jag att hjärtat i mej var lättare. Sorgen hade börjat avta, liksom morgondimman på fälten när gryning blir dag. Ångesten var inte heller längre min enda följeslagare. Den hade på nåt osynligt vis vikt av från min väg framåt, med insikt om att det var omöjligt att hänga med i mitt tempo. Och rädslan, ja, vart tog den vägen då? Ingen aning, men jag tror att den blev utröstad av min nye följeslagare, nyfikenheten. Många gånger har en yttre GPS tagit mej på felaktiga stigar, in i mörka gränder men då har Jenny stått på huvudgatan och sagt:

– Christina, lita på din inre kompass så hittar du ut på rätt väg igen.

Den stora, ljusa och breda huvudgatan är full av blommor och färg, varenda butik kan ge mej just precis det jag behöver. Jag behöver bara stiga över tröskeln. Och jag kan se vart jag är på väg när jag går gatan fram. Jag närmar mig mitt mål när jag plötsligt känner något inom mig som säger att jag  ska vända om. Det är framtiden och oändligheten som står vid min sida och säger;

– Vad ser du när du nu tittar bakåt, på den vägen du har vandrat?

Jag kan inte riktigt beskriva det, det är som gråa skuggor som blir mindre och mindre och till slut helt försvinner. Det är läskigt. Jag vill hellre titta framåt, mot det som gör mej glad. Men jag blir återigen tillsagd att titta allra längst bort på vägen, där jag tog Pappas och Jennys händer och började gå. Då ser jag!!! En liten glad och livfull flicka. Hon har ljust lockigt hår och blå ögon. Hon drar en liten trähund i ett snöre och sjunger högt och skrattar. Så springer hon iväg till sin farmor med ett glädjetjut. Jag vänder mej om och fortsätter gå framåt. Solen värmer min kropp och mitt inre och det är inte långt kvar till mitt mål. Och jag kan hela tiden höra den söta, busiga och glada flickan när hon sjunger och drar runt med den gnisslande trähunden.

Och jag bara ler…”

Blir du inspirerad av att bli hjälpt med att uppfylla den längtan som du önskar efter att uppnå i ditt liv? Eller om du inte vet vad det är, få hjälp att ta reda på det? Behöver du någon att bolla idéer, tankar och känslor med? Tveka inte över att höra av dig, jag är här för dig och tillsammans tar vi oss dit DU önskar. 

Jag kan coacha dig i min lokal i Kålltorp, online, via telefon, walk and talk, ute på företag, ett lugnt café eller liknande. Jag möter dig där du vill bli mött. 

Boka dig genom https://www.bokadirekt.se/places/sandros-feelgood-30094 eller mejla till sandrosfeelgood@gmail.com

Låt denna höst bli den nystart du längtat efter!

Ljus och kärlek ❤

/Jenny Sandros 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s