Har precis (läs igår) avnjutit en kryddstark vegansk gryta på Villa Belparcs uteservering och torkar förnöjt av min mun med en servett. Lutar mig tillbaka och låter solen smeka mina kinder varmt. Blickar ut över dammen som glittrar i solens sken, omsluten av stora träd som börjat beklä sig i höstens vackra färger. Jag drar ett djupt andetag. Ett andetag av lättnad och frihet men också av sorg och besvikelse. Plötsligt är jag omringad av säkert 10-15 gråsparvar som tagit plats på stolarna framför mig och på räcket mot dammen. De tittar nyfiket på mig, vrider på sina små huvuden och det är nästan som om de börjar prata med mig. Helt orädda. De får mig att le, så gulliga de är. Tänker först att jag har lämnat mat efter mig som de försöker göra beslag på, men nej, sen lunch som det blev och hungrig som jag var lämnade jag inte ens en enda liten smula efter mig. Jag känner mig trygg, omhändertagen på något sätt, som jag är innefattad av något större. De sitter kvar ett bra tag innan de lyfter och flyger vidare. Får känslan av att de vill ge mig ett budskap och jag tror ständigt vi får tecken från Universum, men det är inte alltid vi väljer att lyssna på dem. Denna gång är jag idel öra och söker efter på nätet och får träff från boken: ”Djurens språk” av Carina Solöga. Enligt henne kommer gråsparven med följande budskap:
”Du befinner dig i ett avgörande vägval i ditt liv. Det är viktigt att följa ditt hjärtats väg. Din gåva är att hitta rätt”.
Och ja, det är så sant. Efter tre härliga år har jag nu arbetat mina sista pass på Hagabadet och jag står helt fri att skapa mitt nya liv. Det är en mix av känslor att jag slutat och jag kommer sakna samhörigheten med alla fantastiska kollegor samtidigt som jag har tillit och tro till att Universum ger oss det vi behöver, när vi behöver det. Och ibland behöver vi stänga en dörr för att en ny ska öppna och ibland får vi hjälp på traven. Enda sen jag påbörjade min coachutbildning i januari har jag känt att jag är på väg i rätt riktning och att det här kommer leda till något nytt. Och nu är det dags. Jag vet ännu inte riktigt hur och det är det som är så spännande men samtidigt lite läskigt. Men jag har tillit och tro att det här kommer bli något riktigt bra. Och när jag igår förmiddag avnjöt en sen frukost och satt och mös framför brasan i soffan pep det till i telefonen och en ny klient var på intåg. Jag fylldes av sån energi att jag dansade runt i köket. Det var som ett tecken. Det är ju så här jag länge önskat leva, fri att kunna bestämma över min egen tid men samtidigt också göra något meningsfullt och det känns som om det är nu det börjar hända, på riktigt. Ett steg i taget och jag har inte bråttom. Det är så lätt att vi springer på i vår många gånger stressade värld, rusar direkt på nästa grej innan vi hunnit att landa emellan. Men det är precis vad jag tänker tillåta mig först. Landa i det som varit och det som är. Omfamna hösten och mig själv.
Jag står också inför en flytt och förändringens vindar blåser tätt för mig denna höst. När förändringar är på gång är det lätt att drabbas av ångest och oro och även detta har jag känt av. Framförallt den ekonomiska oron. Den lägenhet jag bott i de senaste tre åren är uppsagd och en av de passiva inkomsterna jag haft kommer att försvinna.
Det kan vara lätt hänt att vi låter våra rädslor styra och hindra oss. Då kan det vara bra att gå igenom sina hinder och ställa sig frågan, vad är det jag är så rädd för och vad är egentligen det värsta som kan hända? Och vad behöver jag för att kunna ta mig förbi dessa rädslor? Samtidigt också ställa sig frågan: Vad är det mest positiva som kan hända? Och vad kan det leda till? Det här har jag processat såväl med mig själv som med en av mina mentorer och kommit fram till att det jag behöver nu är tillit och tro på min egen förmåga. För ju mer vi lever i rädsla och brist, desto mer av det får vi och tvärtom. Så nu väljer jag att leva i tillit och ser även med spänning fram emot att flytta och vad det kommer att föra med sig. Jag har beslutat att flytta tillbaks till min bostadsrätt i Kålltorp, till skogen, sjön och lugnet. Och det sistnämnda fick jag erfara starkt när jag för några veckor sedan tagit beslutet och tog en långpromenad i mitt gamla, eller egentligen nya område. Jag slogs av hur tyst det var, inte en susning av någon trafik och jag insåg vilket brus jag levt i de senaste åren. Jag fylldes av sån ro och känslan av att det här var helt rätt beslut.
Står du eller någon du känner inför någon form av förändring och behöver hjälp att ta dig igenom eventuella rädslor eller annat? Då kan det vara klokt att ta hjälp av en coach. Jag kan coacha dig såväl via vanlig telefon, facetime eller skype, promenadcoachning eller på ett lugnt café eller liknande. Jag erbjuder fram till november coachning för endast 100 kr vid första tillfället och efterföljande gånger 350 kr/gång. Ordinarie pris är 700 kr/gång. Varmt välkommen att skicka ett PM till: sandrosfeelgood@gmail.com.
Tänk på att en förändring alltid leder framåt och börjar med ett första litet steg…
Jenny Sandros 