Från strand, surf och yoga till spännande djungelliv i Amazonas!

 Sitter i detta nu på Karma Garden, ett organiskt café i Iquitos och har precis intagit en sen lunch. Belägen vid Amazonfloden är Iquitos den största staden i regnskogen Peru. Det går endast att ta sig hit via flyg eller båt och är en knytpunkt för att utforska det spännande djurlivet i Amazonas. Och det är precis vad jag har gjort de senaste fyra dagarna. Detta efter att ha haft en härlig strand, sol och badvecka i Mancora. Där provade jag på att surfa, tog yogaklasser med utsikt över havet, festade till det två kvällar på galna Loki hostel med en studiekamrat från Cusco, Sanne och två goa tjejer från Australien, Melissa och Jaime. Jag  fyllde även på med några timmars privata spansklektioner med energirika Luz. Bekvämt nog kom hon upp till mitt hostel, Kontikki, högt beläget med fantastisk utsikt över havet och Mancora. Jag deltog även i hennes grymma zumbapass och jag älskar att röra mig till rytmen i latinoamerikansk musik. Den fyller mig med glädje och energi och jag lever ut ohämmat. Melissa och Jaime tycker jag passar för en latinoamerikansk livsstil och de kanske inte har fel. En dröm jag har kvar att uppfylla är att åka till Costa Rica och Kuba och dansa dagarna långa. Jag vill också utveckla min spanska mer och kunna prata obehindrat. Jag tar mig runt bra med spanskan och kan göra mig hyfsat förstådd. Många blir imponerade av hur mycket jag lärt mig på endast fyra veckor men jag är långt ifrån flytande. Jag får tänka efter när jag ska kombinera meningar och dåtid har jag svårt för. Men jag försöker varje dag att prata spanska och tar till med engelskan när jag inte blir förstådd eller förstår. Ibland får jag kombinera språken med kroppsspråk då det är långt ifrån många som pratar engelska här. Efter att ha kelat med de underbara djuren på ett rescuecenter i Amazonas är jag också intresserad av att kombinera en kommande dansresa med volontärarbete med djur, framförallt apor. Älskar de små lekfulla och nyfikna liven, kanske för att de påminner lite om mig själv. Så vem vet, en kombinerad dans, volontär och spanskkursresa kanske väntar nästa år?

I Mancora fortsatte jag också att äta gott och ni som har sett bilderna från min facebook har förstått detta. Jag blev stammis på Monkey café och lärde känna ägaren där, José. Han berättade att han lärt sig göra sina desserter efter recept från hans vän som driver en femstjärnig restaurang i Israel. Och jag undrar om hans chokladsufflé inte var snäppet bättre än den jag åt i Lima. Framförallt hade han helt klart det bästa kaffet jag druckit i Peru, bönor från norra Peru som han rostar och brygger i en italiensk, dyr kaffemaskin. Kaffet som serveras här på hostel och restauranger i Peru är många gånger snabbkaffe och inget vidare tyvärr. Är du en riktig kaffemoster skulle jag nästan rekommendera dig att ta med ditt favoritkaffe om du planerar en resa hit.

Det enda jag inte gillade med Mancora var alla myggor som älskar mig och de sätter sina spår på framförallt mina ben. Tyvärr är det inte ömsesidigt men de verkar ha svårt att förstå det och envisas med att tränga sig på. Likt vissa av männen. Enligt spanskläraren Luz är de flesta surfinstruktörerna ”bricheros”, män som lever på att charma kvinnor för att få sex och ser till att de betalar för deras mat och dryck, ett ord vi fick bekanta oss med redan i skolan i Cusco för att kunna urskilja och undvika dem.

Jag försöker ta mig en stund emellanåt och reflektera över och smälta allt som händer och påminna mig om att jag faktist befinner mig långt hemifrån i vackra Peru. Det är svårt att förstå ibland när man är mitt uppe i alla allt som händer men de stunder jag väl gör det fylls jag av spänning och lyckorus. Och det känns skönt att få ner en del av mina tankar och upplevelser i ord här på bloggen. Men upplevelserna är många och det finns så mycket mer jag skulle vilja skriva om men tiden springer iväg och det är sällan jag tar med mig min ipad på mina utflykter. Ibland önskar jag att jag hade haft en behändig liten inspelningsapparat där jag skulle kunna prata in mina upplevelser i stunden och därefter koppla upp det till ett skrivprogram för omvandling till text. Har hört att det ska finnas. Är det någon som känner till det får ni gärna kontakta mig. Wifiuppkopplingen är inte heller alltid så bra och här i Iquitos är den extremt långsam. Så tyvärr blir det här inlägget utan bilder. Men jag har laddat upp på facebook för er som vill se.

Kontrasterna är stora och efter ett skönt och behagligt strand, sol, bad, fest och träningsliv befinner jag mig nu alltså i Amazonas där jag har levt primitivt djungeliv, fått se och lära mig om vilda djur, plantor och växter i fyra dagar. Jag bokade inget innan jag anlände till Iquitos då jag har lärt mig att det är mycket mer prisvärt att boka utflykter på plats. Redan i taxin från flygplatsen försökte chauffören sälja in turer till mig. När jag begav mig till stortorget efter att ha checkat in i mitt hostel var det ännu flera försäljare som sökte min uppmärksamhet och det blev nästan lite irriterande. Det märks att det är lågsäsong och att de konkurrerar om försäljningen. Flera av turerna som erbjöds upplevde jag som mycket turistiska där man skulle besöka djur i fångenskap och bo i bekväma lodger med pool och alla bekvämligheter. Jag var mer ute efter att komma nära den vilda naturen och djuren och uppleva det riktiga Amazonas. Och till slut fastnade jag för agenturen ”Amazonian untamed”. Och jag fick precis det som jag önskade. Tillsammans med fyra fransktalande turister fick jag bo på en enkel lodge i närheten av en by, Fatima, cirka två immars puttrande färd ifrån Iquitos med en långsamtgående träbåt. Detta till en kostnad av 1500 kr för tre nätter och fyra dagar där boende, mat och alla utflykter är inkluderade. Mindre än hälften av kostnaden jag hittat på nätet tidigare.

Redan samma förmiddag när vi anlände blev vi försedda med stövlar och begav oss ut till fots för att upptäcka närområdet kring lodgen. Vi  behövde inte gå långt förrän vi uppe i ett träd fick syn på världens minsta apa, dvärgsilkesapan som inte blir större än 15 centimeter. Så söt! Precis utanför lodgen växer också kakaobönor och bananer. Vår ena guide, Ronaldo, högg med sin macheta ner en planta som visade sig ha stora avlånga rötter, yucca, en hälsosam potatis och en av de vanligaste sorterna i Peru. Och inte bara det, utan mycket god också. Lite mjöligare i konsistensen.

Efter vår lunch som bestod av färska grönsaker, ris och nyfångad havskatt begav vi oss ut med båt för att beskåda och simma med rosa delfiner. När vår guide sa att vi skulle bada i Amazonas ryggade jag först tillbaka. Inte hade jag i min vildaste fantasti tänkt att jag skulle hoppa i och simma i samma vatten som anacondor, alligatorer och pirayor. Men när guiden orädd hoppade i var inte jag och de andra sena med att hänga på. Jag kan dock inte påstå att jag simmade med delfiner då de höll sig på avstånd, skulle snarare kalla det att jag simmade med fransmän 🙂 Vattnet var otroligt skönt och lagom varmt och kändes ovanligt mjukt mot kroppen. Som om man var ett med floden och jag kände mig otroligt harmonisk efter. Det är något magiskt med Amazonas och energinnivån är hög. Vi beskådade solnedgången som speglade sig så vackert i den blanka floden och för en stund kändes det som tiden stod stilla. Jag kunde inte komma på ett bättre ställe att vara på.

Samma kväll efter middagen begav vi oss ut med fickklampor i mörkret för att upptäcka djuren som jagar nattetid. Alldeles intill lodgen såg vi en stor, luden tarantel, fågelspindel, som letat sig fram ur sitt gömställe i ett träd. En av sönerna i familjen som äger lodgen kallade honom för Goliat och sa att det var hans vän. Tydligen befinner han sig vid samma träd varje kväll. Fågelspindlar är i stort sett ofarliga för människor men personligen har de för många och ludna ben för att jag skulle vilja komma dem alltför nära. Däremot fanns det andra stora spindlar på träpelarna runt lodgen som vi skulle försöka undvika att bli bitna av. Fransmännen hade även sett en på sin toalett. Tur i oturen hade jag ingen egen toalett men jag lyste febrilt med min ficklampa runt i mitt sovrum innan jag kröp ner under mitt myggnät. Det fanns ingen elektricitet där vi bodde så kvällarna lystes upp av ljus och fotogenlampor och maten lagades över öppen spis. Det var väldigt mysigt och romantiskt men också svårt att upptäcka om något ovälkommet djur krupit sig in i ens rum. På vår kvällsutflykt fick vi också se en slags kobra på nära håll. Lodgeägaren ropade högt genom mörkret:

– Snake, snake!

Vi rusade dit. Där stod han helt orädd med ett rejält grepp om ormens huvud, endast iklädd en handduk om höfterna och sandaler på fötterna. Som om det var hur naturligt som helst, vilket det säkert var för honom med. Han förklarade att han upptäckt den då när den var på väg för att söka föda bland hans kycklingar. Vi fick möjlighet att hålla kobran om vi ville men jag undvek det. Hade ogärna velat bli biten och hamnat på sjukhus min sista tid i Peru. Men några av fransmännen visade sitt mod.

Vi sov i enkla träsängar på madrass och ett tunt lakan omgivna av myggnät. Somnade till djungelns och djurens läte som letade sig in genom de tunna väggarna. Trodde först inte att jag skulle kunna sova på grund av alla ljud men vande mig och till slut blev lätena till rogivande musik. Vi gick upp innan soluppgången så vi blev tidigt trötta och när mörkret fallit fanns det inte mycket att göra. Förutom några kissepauser och kliande myggbett på nätterna sov jag hyfsat bra.

Dagarna fortsatte med djungelturer till fots och med båt. Den mest spännande turen var när vi begav oss till en öde campingplats mitt i djungeln, i närheten av byn Fatima och precis intill Amazonasfloden. Där skulle vi övernatta i en vindskyddsliknande byggnad på en obefintligt tunn madrass med endast myggnät runt. Våra guider gjorde upp eld och vi åt  med händerna av hopplockade grönsaker och kokt ägg på bananblad. Himlen öppnade sig när mörkret fallit så iklädda våra regnponchos och stövlar begav vi oss ut i natten. Vi såg de största paddor jag någonsin sett, skorpioner, fågelspindlar och insekter. Väl tillbaka till campingplatsen skojade jag om vi inte skulle ta oss en tur med båten i mörkret. Jag hann inte mer än att säga det förrän vi satt i båten. I tysthet paddlade våra guider ut oss i mörkret. Vi hade våra ficklampor släckta och endast vackra eldflugor lyste upp vår väg. Vår ena guide, Benjamin, gjorde läten för att kalla till oss alligatorer. Och plötsligt stannade han båten och klev i floden. Endast 1.60 hög, 38 i skor och runt 70 år i ålder är han den mest orädda och galna människa jag träffat och så passionerad i sitt yrke. Vi väntade i olidlig spänning i båten och alla var knäpptysta. Kändes som jag befann mig i en film och hade svårt att tro att det var på riktigt. Mitt hjärta bultade hårt och jag var lite rädd att något där ute skulle sluka honom. Men nej, tillbaka till båten kom han helt oskadd med en liten alligatorunge och en meterlång kajman som han plockat upp med bara sina händer. Helt otroligt! Jag höll den lilla alligatorn i mina händer och undrade om inte hans mamma nu var arg. Benjamin viskade i mitt öra:

– Yes I think so, I saw her big red eyes out there too.

Ja, det är minst sagt ett spännande liv jag lever här i Peru och nu är det dags för mitt sista äventyr innan hemfärd. Och jag undrar om inte det kommer bli det största och mest omvälvande äventyret. Det återstår att se. Jag ska delta i ett shamanskt healing och retreatcenter i en vecka och ta del av det spirituella livet. Jag har läst om detta innan jag åkte och detta är en av anledningarna till varför jag valde att åka just till Peru. Det känns lite pirrigt och jag vet inte riktigt vad jag har att vänta men det ska bli mycket intressant. Mer om detta i nästa inlägg.

Önskar er en riktigt bra start på veckan!

Kram Jenny

4 tankar om “Från strand, surf och yoga till spännande djungelliv i Amazonas!

  1. Underbart att läsa hur du har det Jenny. Känns som man är lite med på din resa! Nu är det inte långt tills du kommer hem. Hoppas du får en härlig sista vecka. Kramar

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s